Blogg

Crowd funding inte heller nytt under solen

Numera heter det crowd funding. Vad det kallades i Stockholm i början av 1900-talet, eller knappt 300 före vår tideräkning i Rom vet jag inte.

Metoden att samla in frivilliga pengar av befolkningen förefaller ha använts då och då.

Där jag växte upp hemma i prästgården minns jag i trappan till andra våningen ett gammalt vykort av pansarskeppet Sverige. Jag vill minnas att vykortets text förmedlade uppmaningen att bidra till finansieringen av skeppet. När hon var klar 1915 var hon det största och tyngsta skepp som byggts i Sverige, har jag läst senare. Pansarbåtsinsamlingen kan ni googla på, om ni vill läsa mer.

I höstas såg jag och min bror enpersonsföreställningen Doktor Glas på Dramaten i Stockholm. Krister Henriksson gjorde detta mycket fint, och det blev ett blogginlägg om detta.

Stor kulturyttring av Krister Henriksson

Som ni kan se i det blogginlägget läste jag på lite om Dramatenbyggnadens historia också. Finansieringen var svår att få ihop, men detta löstes medelst lotteri, som gav så bra resultat, att byggnaden efter hand kunde bli mer påkostad än det ursprungligen var tänkt.

Nu när jag under sommaren lyssnat på Historiepodden (de två gymnasielärarna Robin och Daniel) kom jag att upptäcka att även staden Rom bedrivit crowd funding under det första puniska kriget. Nu är det alltså 264-241 f Kr!

Det jag tyckte jag särskilt intressant med detta var att Rom vid denna tid var ganska oprövad som örlogsnation, medan fenicierna (punerna) hade desto mer resurser, teknik och erfarenhet. Ursprunget till kriget framstår så här i efterhand också som lite besynnerligt – en mindre konflikt på Sicilien – men beslutsfattande lär ju vara bland det mest komplexa att utreda historiskt, det är ju det även i nutid.

Så Rom hamnar alltså i konflikt med Karthago och drabbas av rejäla förluster till sjöss, både vid sammandrabbningar och på grund av väder. Man kan tänka sig att befolkningen i Rom, med stort mentalt fokus på ära och vidskeplighet, hade en del att säga om detta.

Om jag försöker sätta mig in i den romerska situationen, ser det ganska mörkt ut. Järtecknen talar emot oss, kompetensen har vi inte som fienden, vi har redan gjort stora förluster, och det handlar om öar utanför fastlandet som staden Rom ligger på. Man kan tänka sig att en del i detta läge valt att avstå från fortsatt krigande. (Nu vet vi ju att Rom blev en supermakt, men vid detta tillfälle var stadens stjärna inte så stor.) Riskabelt att satsa mer på ett sådant projekt.

Men enligt Historiepodden gör då Roms befolkning en särskild insamling just för att bygga upp en rejäl flotta igen. Ett avgörande slag till Roms fördel skedde vid Sicilien och gjorde att den ön och Sardinien tillföll Rom. Dessutom skulle Karthago betala 3 200 talenter i skadestånd, enligt Historiepodden motsvarar det 80 ton silver. Om detta ledde till att medfinansiärerna fick återbäring vet jag inte, men Roms ära var de säkert nöjda med.