Blogg

Några tankar om den agrara revolutionen och allmännyttan

Om vi nu befinner oss i den fjärde industriella revolutionen, finns det kanske erfarenheter från de tre tidigare att dra.

Den bransch jag arbetar i – allmännyttan – fanns knappt under de två första. Informationssamhället i kombination med digital stödteknik har påverkat hyresvärdsrollen, men har ändå inte inneburit någon mer avgörande förändring för själva affärsmodellen.

Det får väl sägas vara mer sannolikt att digital disruption kommer att påverka vår bransch nu, än att så inte skulle ske. Samtidigt är det svårt att som aktiv i en etablerad bransch förutse hur disruptionen kan ske. Många försöker.

Jag tror för egen del att sådana ansträngningar är ineffektiva. Historiskt sett ser jag inte så många exempel – överbevisa mig gärna – på företag som lyckats ändra sina affärsmodeller på ett mer radikalt sätt. Kodak själva uppfann ju digitalkameran, men den sägs ha hotat deras befintliga affärer så mycket att de hellre avstod från att gå vidare. I nyansens namn ska väl också sägas att de digitala förutsättningar vi fick i slutet av 1900-talet inte fanns när Kodak utvecklade sin första digitalkamera, på 1970-talet tror jag. Timing (saknar svenskt ord) är en väsentlig del i att lyckas.

Det sägs ofta i affärslivet att det är bättre att kannibalisera på sin egen affär, än att bli uppäten av andra. Jag håller med i sak, men det är svårare att genomföra, på grund av – tror jag – de begränsade tankesätt man får efter att för länge sysslat med en affär.

Dessutom har jag nyligen läst en bok om att göra prognoser. Jag minns att författaren Tetlock där säger att det är så svårt att göra komplexa prognoser som överstiger ett år, så att man lika gärna kan förlita sig på slumpen.

Philip Tetlock: att åka dit där pucken kommer att hamna

Den industriella revolution jag för egen del är mest intresserad av att utforska är den första, som också kallas en agrar revolution. Vår bransch har hur vi än vrider på saken egendom och service som ska utföras på flera olika ställen; vi kan inte med industriella maskiner göra allt på ett ställe.

Jordbruket har samma förutsättning: ägorna är spridda över ytan. Nu vill jag i och för sig påpeka att en viktig del i den agrara revolutionen var ju att markägandet gjordes effektivare. Vad gäller min egen bransch är jag ganska nyfiken på hur mycket tid som läggs på transporter. Jag har inte svaret. Analogivis skulle ett samlat husbestånd alltså vara effektivare än ett utspritt, men det finns andra parametrar som styr var våra tjänster ska erbjudas.

Två andra faktorer var också viktiga i den agrara revolutionen: nya markanvändningsmetoder (växelsådd istället för träda) och nya maskiner. Här skulle jag vilja lära mig mer om hur dessa maskiner och metoder togs emot, och hur de upparbetade arbetssätten utvecklades med dessa nya tekniker och processer.

Som den observante läsaren tänker, ska jag alltså säga att jordbrukets och allmännyttans affärsmodeller inte är det som i så fall skulle kunna jämföras, utan själva produktionen; alltså bara en fråga för kostnadsdelen på resultaträkningen.

På lågstadiet i Slätthög gjorde vi små vårutflykter med vår lärarinna Marianne. Jag minns att ett av målen var ett lantbruksmuseum utanför Alvesta. Mitt intresse då var mycket begränsat, men idag hade jag säkert uppskattat det desto mer.

Edit: nyligen läste jag en artikel från Tysk-Svenska Handelskammaren. I den säger OECD:s avgående chefsekonom Catherine L Mann att tysk och svensk tjänstesektors produktivitetstillväxt ligger långt bakom den inom tillverkningsindustrin.

Catherine L Mann: Sverige och Tyskland kan mer